- Tiden vandrar förbi mig och försvinner bakom kröken framför mig, just den svängen som känns så långt bort. Jag kommer nog aldrig fram för att få se vad som finns på andra sidan.
Jag är glad igen, glad och fundersam.
Hon har frågor hon gärna skulle fråga mig, vad kan det vara? Varför skulle just JAG ha svaren på hennes funderingar?
Det kanske bara är en förhoppning från hennes sida, men det lär vi märka efter som.
Det var ju jag, jag som inte skulle. Jag som ändå gör. - förbannade nyfikenhet.
Får jag lov att skylla på den? Jag får tänka såhär, hur mycket bryr jag mig? Skulle detta kunna skada mig? Jo, kanske min världsbild. Men just nu står jag stilla och trampar på samma plats.
Redo för att ta nästa steg. Nästa steg mot min krök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar